Institutionen för moderna språk

Aktuell forskning

De huvudsakliga forskningsområdena inom finsk-ugriska språk är:

Språkhistoria och språkkontakt

Professor Rogier Blokland hyser ett starkt intresse för de finsk-ugriska och samojediska språkens kontakter med andra språk och inbördes med varandra. Som ett resultat av detta har han knutits som expert på finsk-ugriska språk till ett projekt som studerar de finsk-ugriska folkens historia i nordvästra Europa.

Professor Raimo Raag undersöker estniskt skriftspråk från framför allt 1600- och 1700-talet. Ett pågående större projekt är en språklig och kulturhistorisk undersökning av översättningen till estniska av Anna Christina (”Cajsa”) Wargs kokbok ”Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber” 1781. Han arbetar också på en monografi om svenska lånord i estniska.

Professor emeritus Lars-Gunnar Larsson forskar bl. a. i umesamisk språkvariation, fattiglapparnas språk och äldre finsk-ugrisk forskning i Sverige.

Universitetslektor, docent Torbjörn Söder forskar inom finsk-ugrisk språkvetenskap med inriktning mot samiska varieteter och värmlandsfinska. Inom samiska undersöker han för närvarande syntax och grammatikalisering. Hans forskning på värmlandsfinska är dels inriktad mot språkkontaktfenomen som uppstått i kontakt med norska och svenska, dels mot värmlandsfinskans förhållande till andra finska varieteter.

Universitetslektor, docent Virve Raag forskar om den estniska som ester i Sverige talar och skriver (sverigeestniska).

Universitetslektor Riitta-Liisa Valijärvi forskar inom somalisk-finsk tvåspråkighet.

Modern språkvetenskap

Professor Rogier Blokland arbetar i ett projekt som dokumenterar komispråkets dialekter i språköar utanför det egentliga utbredningsområdet för komi. Han har ett speciellt intresse för de samiska språkens typologi och inbördes skillnader och forskar i sydsamiskans grammatik.

Professor Raimo Raag intresserar sig för estniskans grammatik och har publicerat en nybörjarbok i ämnet, kallad ”Estniskans grunder”.

Universitetslektor Gábor Tillinger forskar inom dialektologi med särskild inriktning mot geolingvistik och dialektometri på lexikalisk nivå. Han undersöker olika övergångsområden samt dialektöar, och han arbetar framförallt med ungerska, komi, samiska, franska och occitanska.

Universitetslektor Riitta-Liisa Valijärvi forskar inom uraliska språkens typologi och intresserar sig för finskans och nordsamiskans grammatik. Hon har nyligen skrivit en nordsamisk grammatik (utgivningsdatum augusti 2016) med Lily Kahn och utvecklar en finsk lärobok.

Språksociologi, sociolingvistik, idéhistoria

Professor Raimo Raags intresse för språkpolitik och språkvård i Estland ledde till en monografi i ämnet som utkom på svenska 1999 och på estniska 2008. Hans språkhistoriskt inriktade studier försöker också se språkutvecklingen i sitt historiska och kulturhistoriska sammanhang.

Universitetslektor, docent Virve Raag forskar inom finsk-ugriska språk med särskild inriktning mot estniska. För närvarande undersöker hon diktaturens påverkan på språk. Utgångspunkten för hennes undersökning är estniskans utveckling under och efter sovjettiden.

Universitetslektor Riitta-Liisa Valijärvi forskar inom språksociologi och språkpedagogik, och är intresserad bl.a. av språk och åldrande.   

Litteratur- och kulturforskning

Universitetslektor, docent Satu Gröndahl forskar i nordisk minoritets- och migrantlitteratur. För närvarande arbetar hon, tillsammans med fil.mag. Eila Rantonen (Tammerfors universitet) som redaktör för antologin Migrants and Literature in Finland and Sweden. Hon arbetar även med en studie av sydsamiskas användning vid kulturella institutioner.

Doktorand Tünde Blomqvist forskar i Ungersk litteratur i Sverige.

Lexikografi

Professor Raimo Raag intresserar sig mycket för lexikografi och sammanställer ett omfattande estnisk-svenskt lexikon. Han har givit ut en ordbok över nyord i estniska och skrivit om ordtävlingar som ett sätt att berika ett standardspråks ordförråd.

Universitetslektor, docent Virve Raag har varit redaktör för en svensk-estnisk ordbok som omfattar cirka 120 000 uppslagsord.