Institutionen för moderna språk

Språkhistoria och filologi

En stor del av Uppsalaslavisterna arbetar med slaviska handskrifter, äldre tryckta böcker och tidningar. Forskningen fokuserar, vid sidan av beskrivning, katalogisering och digitalisering av materialet, på analys av äldre texters språk- och kulturhistoriska betydelse. En annan del av den slaviska historiska språkforskningen, som fokuserar på djupare språkhistoriska samband och historisk dialektologi, har under den senaste tiden återupptagits vid institutionen.

Professor emerita Ulla Birgegård forskar på ryskt 1600-tal med utgångspunkt från bl.a. J. G. Sparwenfelds slaviska kvarlåtenskap. Hon har deltagit i ett svensk-ryskt samarbetsprojekt kring utgivandet av Erik Palmquists Några observationer angående Ryssland från år 1674. Utgåvan, på svenska, ryska och engelska och med Palmquists berömda ”album”, kom ut i Moskva 2012.  Hon arbetar just nu, tillsammans med en latinistkollega, med en kommenterad utgåva av Nicolaus Bergius arbete om den ryska kyrkan från år 1705. Ett annat ämne är J. G. Sparwenfelds vistelse i Rom och ett grammatiskt kyrkslaviskt  kompendium av hans hand som förvaras i Vatikanbiblioteket. Hon fortsätter också sin forskning inom ämnet Rysstolkar och svensktolkar 1650-1725, med inriktning på historiska, kulturhistoriska och lingvistiska aspekter. Ett par artiklar om bl.a. titulatur har kommit ut på senare år. 

Professor Irina Lysén ingår i en forskningsgrupp vars syfte är att beskriva och digitalisera slaviska handskrifter i svenska bibliotek och arkiv (projektets hemsida). Hon har på senare år publicerat en kritisk textutgåva av en rysk 1400-talstext i översättning med en omfattande lingvistisk analys. Hon arbetar också med textologi samt slavisk översättningsteori och praktik i slaviska medeltida översättningar från grekiska. Irina Lysén genomför också en synkron och diakron studie av kohesionsmekanismer i ryska texter från 1100- till 1700-talet. 

Professor Ingrid Maier leder ett internationellt och interdisciplinärt forskningsprojekt som finansieras av Riksbankens jubileumsfond under fyra år (2013–2017). Projektet har titeln ”Interkulturellt utbyte i det tidigmoderna Europa: översättningar av västeuropeiska tidningar till ryska (ca 1600-1725)” och går ut på att studera nyhetsförmedlingen från Västeuropa till Ryssland ungefär till Peter den stores tid. Deltagarna är språkvetare och historiker från Sverige, Ryssland och USA. Förutom den undersökande delen ingår det även en editionsdel: De handskrivna ryska översättningarna (mestadels från tyska och nederländska) som gjordes i Moskva under första hälften av 1670-talet kommer att ges ut inom ramen för detta projekt, i samarbete med Institutet för ryska språket vid Rysslands vetenskapsakademi. Ingrid Maier förbereder också en utgåva av de ryska (eller rysk-kyrkslaviska) lutherska katekeser som trycktes i Sverige under 1600-talet (1628–1701), med en utförlig kulturhistorisk och lingvistisk inledning.

Professor Jussi Nuorluoto forskar kring urslaviskans upplösning. Han fokuserar särskilt på de mekanismer – och deras bakomliggande orsaker – som splittrade urslaviskan under tidig medeltid. Forskningen grundar sig på två tidigare projekt (Outlines of South-Slavic Historical Phonology och The Ethnic, Cultural and Linguistic Making of the Russian North) och därtill är ett nytt nätverk av forskare under uppbyggande (Sound Change in Disintegrating Slavic). Dessutom har Jussi Nuorluoto blivit aktiv i ett internationellt nätverk av näverbrevforskare inom ramen för forskningsprojektet Birchbark Literacy from Medieval Rus, och han deltar för tillfället i planeringen av det internationella projektet Linguistic Prehistory of Europe. Vidare har Jussi Nuorluoto bidragit till utgåvan av det första (syd)makedonska evangeliet, Konikovsko evangelie, från 1700–1800-talet, skrivet med grekiska alfabetet. Det pågår också arbete på en omfattande monografi om metafonin i slaviskan. Till sist kan märkas att Jussi Nuorluoto har publicerat en forskningsbaserade handbok om de slaviska standardspråkens framväxt och i vår 2016 utkommer en lärobok i rysk språkhistoria. Under 2016 kommer vidare att publiceras en handbok i diakron slavisk ljudlära. Alla böcker är skrivna på svenska och kommer ut i serien Slaviska handböcker i läromaterial som Jussi Nuorluoto har startat.

Universitetslektor Thomas Rosén forskar inom slavisk språkhistoria med särskild inriktning mot ryskt 1700-tal. För närvarande arbetar han med två undersökningar. Det första projektet är en diskursanalytisk undersökning av den teoretiska basen för modern forskning om ryskans utveckling under 1700-talet. Det andra projektet består i en detaljerad studie av ryskt skriftspråk under 1740-talet. 

Universitetslektor Karine Åkerman Sarkisians forskning kretsar kring förhållanden mellan bysantinska och slaviska handskriftstraditioner med särskild fokus på intertextualitet, textkritik och tidiga översättningsnormer. Hon intresserar sig också för frågor som rör metodologiska principer för digital utgivning av äldre handskrifter. Det kognitiva förhållandet mellan perception och uttal vid främmandespråksinlärning är ytterligare ett område av särskilt intresse för hennes forskning. Karine Åkerman Sarkisian ingår i en forskargrupp inom projektet ”Vishet och bildning. Receptionen av monastiska tänkespråk i europeisk kultur: Vetenskaplig samverkan på en digital plattform” finansierad av VR och ledd av prof. Samuel Rubenson vid Lunds universitet. Projektet syftar till att kartlägga förmedlingen av dessa tänkespråk under perioden 800 – 1500 med fokus på de tidiga slaviska och fornnordiska översättningarna och deras grekiska och latinska förlagor. Projektet förväntas belysa vad likheter och olikheter i receptionen kan säga oss om kontaktytor, om ideologiska trender och vad som förenar och skiljer västlig och östlig europeisk kultur.   

FD Christine Watson disputerade 2012 på en avhandlingen Tradition and Translation: Maciej Stryjkowski’s Polish Chronicle in Seventeenth-Century Russian Manuscripts. Hon fortsätter sin undersökning av ryska språket under 1600-talet.

Utöver de disputerade forskarna är två av institutionens doktorander sysselsatta med språkhistoriska avhandlingsämnen. Johan Muskala forskar om en rysk örtabok från 1500-talet (översatt från lågtyska) ur textologisk och översättningsteknisk synvinkel. Tatiana Nikiforenkova är i färd med att slutföra sin doktorsavhandling om rysk kasussyntax under 1800-talets andra hälft utifrån skönlitterärt material.