Institutionen för moderna språk

Aktuell forskning

Språk- och kulturforskning

Profilområdet språk- och kulturhistorisk samt filologisk forskning har en lång tradition inom ämnet tyska, vilket till övervägande del bygger på de kulturella och språkliga sambanden mellan de tyskspråkiga kulturområdena och Sverige. Vid institutionen genomförs projekt om ordbildning i fornhögtyskan som ett sätt för kunskaps- och kulturtransfer (Nicolaus Raag), det forskas om medellågtysk historisk syntax (Anders Gustafsson, Daniel Solling), om medeltida tysk kärlekslyrik och metaforer (Sebastian Cöllen), om 1500-talstyskans tempus och syntax (Camilla Amft), ordbildning och ortografihistoria i tidig nyhögtyska (Bo Andersson, Daniel Solling). Retorisk forskning inom projekt om Jacob Böhmes språk- och tankevärld (Bo Andersson) och om livsstilar under förmodern tid (Dessislava Stoeva-Holm), forskning kring muntlighet/skriftlighet under tidiga språkskeden (Bo Andersson, Dessislava Stoeva-Holm) samt forskning om tyska språkets ställning i 1600-talets Sverige (Bo Andersson) kännetecknar forskarnas aktuella arbete inom språkhistoria, filologi och kulturkunskap.

Inom profilområdet modern språkvetenskap fokuserar aktuell forskning på sambanden mellan språk och mänskliga relationer (Dessislava Stoeva-Holm), mellan språk och emotioner (Dessislava Stoeva-Holm), samt mellan språk och åldrande (Liliana Mitrache). I fokus står härvid fraseologi, ordbildning, lexikologi, semantik, pragmatik samt metaforer och metonymier i deras funktion att skapa betydelse och estetik i olika tyskspråkiga verk (Dessislava Stoeva-Holm, Liliana Mitrache). Kontrastiva översättningsanalyser i litterära texter (från svenska till tyska) kompletterar forskningen kring metaforer (Liliana Mitrache). Sociolingvistisk forskning med fokus på språk och identitet hos rysslandstyskar och minoritetsspråk (Constanze Ackermann Boström) kommer att resultera i en doktorsavhandling. Språkinlärningsforskning i synnerhet forskning kring ordinlärning (Camilla Amft) bedrivs inom ämnet.

Litteratur- och kulturforskning

Aktuell forskning inom litteraturvetenskap handlar framför allt om tysk efterkrigs- och nutidslitteratur (Anneli Fjordevik, Thomas Grub, Hanna Henryson, Petra Johansson Pirholt). Av särskilt intresse är frågor som berör sambandet mellan litteratur, kultur och samhälle (Thomas Grub, Hanna Henryson, Petra Johansson Pirholt), till exempel i DDR och det återförenade Tyskland, men även frågor om inter- respektive transkulturella fenomen (Thomas Grub).

Fokus ligger bland annat på självbiografiskt skrivande (Thomas Grub, Petra Johansson Pirholt), på litterära gränsöverskridanden, på litterär produktion och reception (Thomas Grub), på rumsteori i samband med stadsskildringar (Hanna Henryson), på reselitteratur (Thomas Grub) samt på litteraturteori, särskilt gender studies (Petra Johansson Pirholt), intertextualitetsteori (Anneli Fjordevik, Thomas Grub) och narratologi (Thomas Grub).

Samarbeten finns såväl inom fakulteten via nätverket LILAe som på nationell nivå via GLS – Tyskspråkig litteraturvetenskap i Sverige och via internationella nätverk som MOVENS.

Ytterligare ett område med anknytning till litteraturvetenskap är litteraturvetenskapens och kulturkunskapens didaktik. Här behandlas frågeställningar som rör undervisningen på skol- och högskolenivå, men även olika teoretiska koncept som berör bland annat själva kulturbegreppet (Thomas Grub). Ett tätt samarbete finns med nätverket Landeskunde Nord.