Ögonvittnesskildring från 1600-talets Karibien

2020-11-19

I sin nya bok ”Lire l’Histoire générale des Antilles de J.-B. Du Tertre” har Christina Kullberg, professor i franska, ssk. franskspråkig litteratur, använt en dominikansk missionärs samtida texter för att undersöka hur 1600-hundratalsmänniskan såg på den andre och studerat den världsuppfattning som kom att leda fram till de senaste 400 årens händelser.

Under 1600-talet konkurrerade europeiska makter om herraväldet över Antillerna i Karibiska havet. Tillsammans med Spanien, Nederländerna och England eftersträvade Frankrike kontroll över öar som Guadeloupe, Martinique, Curaçao och Trinidad. Det var en tid av sjörövare, skatter och slavar som har gått till historien, inte minst som inspiration för en egen populärhistorisk genre.

Dit kom den 30-årige Jean-Baptiste Du Tertre år 1640. Efter en tid i den nederländska armén har han anslutit sig till dominikanerorden och skickats till Antillerna för att verka som missionär. Under 18 år kommer Du Tertre att leva mellan Frankrike och Guadeloupe och genom sina goda kontakter bland högt uppsatta män får han uppgiften att skriva ner regionens natur- och moralhistoria. Han återger öarnas djur- och växtliv, han beskriver sjukdomsutbrott och iakttar de människor som lever på öarna. Ingen författare har med sådan detaljrikedom skildrat den här turbulenta perioden som föregår den transatlantiska slavekonomi som kom att prägla regionen fram till 1800-talet och där även Sverige var delaktigt. Särskilt intressant är att notera hur Du Tertres representationer av det främmande skiftar och är föremål för en sorts förhandling. I vissa passager rasifierar han de förslavade människorna, i andra framstår de som deltagare i berättelsen. Samma sak gäller ursprungsbefolkningen som ibland porträtteras som hjältar medan européerna är barbarerna och utan vilkas hjälp fransmännen aldrig hade överlevt när de etablerade sig på St. Martin 1625.

I sin nya bok ger Christina Kullberg en detaljerad bild av den tidiga franska koloniseringen av öarna och hur det våldsamma kulturmöte den innebär beskrivs i sin samtid. Hon argumenterar för behovet av att revidera begreppet exotism i ljuset av dagens teorier och dåtidens historia och estetik. Kullbergs text är både teoretisk och historisk i det att den både är en kritisk läsning av olika sorters exotism och samtidigt en djupstudie av en författare och en tidsperiod som hittills fått begränsad akademisk uppmärksamhet.

Nyheter

Senast uppdaterad: 2021-01-19